Gamla fotografier och vykort




Bilder från Knivsta

Flygfoton Knivsta med omnejd
Bilder med röd ram är nytillkomna.
Övriga bilder från Knivsta i tidsordning

Gårdarna runt Valloxen

Diverse vykort

KNIVSTA OCH KNIVSTA KOMMUNS HISTORIA
Fram till 1971 var Knivsta en egen kommun inom Stockholms län. I och med kommunreformen på 1970-talet bytte man län och gick, tillsammans med flera andra små kommuner i Uppland, samman med Uppsala kommun. Sedan 1 januari 2003 står Knivsta åter på egna ben.
KNIFES STA
Ursprunget till namnet Knivsta är oklart. En uppfattning är att det kommer av namnet på en person "Knife" och "sta" i betydelsen boplats, alltså Knifes boplats. År 1288 återfinns namnet, med den gamla stavningen Knifvsta, första gången i en skrift.
"RÄTTEN ATT TAGA OCH VRÄKA KONUNG"
Knivsta var, precis som de övriga sockenorterna, sedan stenålder boplatser med stor betydelse vid vattenvägarna till dåtida maktmetropoler. Vid "Mora sten" i Lagga socken, utmed Långhundraleden till Uppsala, träffades man för "att taga och vräka konung". Gustav III lät år 1770 på den troliga platsen, uppföra en musiebyggnad. Kungavalet med kungaförsäkran att styra efter lagens bud har gett inspiration till Knivsta kommuns heraldiska vapen.
JÄRNVÄGEN
Centralorten Knivsta är ett resultat av järnvägen. År 1866 drogs järnvägen mellan Stockholm och Uppsala förbi Knivsta. Stationen stod klar tio år senare, 1876. Ett nybyggarsamhälle växte fram på östra sidan av järnvägen och först i slutet av 1960-talet började man bygga även på västra sida om spåren. Idag är orten ett väl utbyggt villasamhälle med blandat småhus och flerfamiljsboende i låga hus i mindre områden.
SÅGVERKET
Sågverket var en gång den största arbetsplatsen, men är nu borta. Istället är småstaden Knivsta på väg att växa fram. Historien av sågverket lever dock kvar i gatu-, park- och kvartersnamn.