Gamla fotografier och vykort




Märsta och Sigtuna med omnejd
Bilder med röd ram är nytillkomna.

Flygbilder


Märsta Odensala Rosersberg





Arlanda


Sigtuna

Vykort Märsta

Högupplöst flygfoto över Märsta, september 2015

För muspekaren över kartan och zooma med skrollhjulet
OBS! Om zoomfunktionen inte fungerar, pröva att ladda om sidan eller använd en annan webbläsare.


MÄRSTAS HISTORIA
Märsta gästgivaregård, beläget vid nuvarande Forum (tidigare Biokällan och Folkets hus) var en viktig anhalt för postdiligensen mellan Uppsala och Stockholm. När järnvägen kom till Märsta 1866 uppehölls trafik med hästskjuts till Sigtuna, en förbindelse som kom att ersättas av en busslinje på 1920-talet. Märsta och dess omnejd har rika kultursevärdheter med flertalet fornlämningar som runstenar, gravfält och fornborgar.
Arlandas betydelse
Lokaliseringen av Stockholms storflygplats Arlanda till närområdet var av avgörande betydelse för ortens expansion. År 1960, då flygplatsen just tagits i bruk i begränsad utsträckning, var invånarantalet knappt 3 000 personer. Fem år senare hade det passerat 10 000 för att nå 20 000 år 1990. Därefter har utvecklingen gått i en lugnare takt.

SIGTUNAS HISTORIA
Sigtuna är den äldsta idag existerande staden i Sverige. Avlagringarna från stadens första tid, Svarta jorden, kan vara upp till tre meter tjocka. Omfattande arkeologiska undersökningar under de senaste decennier har gett en delvis ny bild av stadens äldsta historia. Som ett resultat av dessa utgrävningar antar man idag att staden anlagts av kung Erik Segersäll omkring år 980. Sigtuna var den första staden i det svenska rike som så sakta börjar ta form under den sena vikingatiden. Sigtuna var primärt inte någon handelsstad utan fungerade som en maktpolitisk stödjepunkt för den framväxande centralmakten för att upprätta herravälde i Mälar-området. Med hjälp av rika gåvor; en tomt i staden, armringar av guld och storslagna gillen knöts småkungar och hövdingar i regionen till den nya kristna kungamakten. Ett uttryck för kungamaktens närvaro är också den myntning som Olof Eriksson "skötkonung" (skatt- eller myntkonung) och hans son Anund Jakob organiserade.
Myntningen började ca 995, med hjälp av inkallade engelska myntmästare och med engelska mynt som förebilder, och pågick till omkring år 1030. Vid en utgrävning i kv. Urmakaren 1990 påträffades ett provavtryck av bly som visade att detta var platsen för det första mynthuset (nu rekonstruerat på tomten intill stadshotellet).